Ivander's Omtankar - Omvälvande teknik

Omvälvande teknik

I dag på min morgonpromenad i strålande solsken,
och radiostrålande tryggt bavakad av mobil-GPS i bakfickan,
föll min tanke in i min ungdoms tid.
Utvecklingen har minst sagt varit omvälvande.

Jag minns att jag 1972 som datorkonstruktör fick i uppdrag
att utöka adressområdet för datorn
till AKE telefonväxlar (föregångare till AXE).
Max dataminne var vid tillfället 128 kByte och skulle ökas till 512 kByte.
Ett 128 kByte kärnminne rymdes i ett stativ 20x80x220 cm.
Min mobil i bakfickan har 64 Gbyte, dvs 500 tusen stativ i bakfickan!

Jag började med en 10 poängs intensivkurs i minneskonstruktion
i Linköping och sen ritade jag kretslösningar med blyerts och linjal
för stenciler som kunde reproduceras. (Inga CAD-ritningar på den tiden)
Jobbet tog ca 2 månader och sen gick jag på semester 3 veckor.

Efter semestern möttes jag inte precis av välkomsthälsningar,
utan blev uppmanad att omgående inställa mig hos sektionschefen,
och där fanns också min gruppchef och chefskonstruktören för CPU.
I allvarlig och kritisk ton förklarades:
En prototyp (ändring av befintlig dator) hade gjorts för min konstruktion.
(Logiken i datorn byggdes upp med trådar
som löddes på baksidan av de 220 cm höga stativen.
Hela den dubblerade datorn upptog 8 sådana stativ,
och på baksidan av dessa fanns totalt 400 tusen lödstift
med en eller flera trådar)

Det visade sig att min kostruktion inte fungerade.
Minnesinformation förstördes på grund av instabilitet vid adressskifte.
Mer än hundra mantimmar hade lagts ner på
felsökning och åtgärd innan det funkade.

Jag försvarade mig omgående
och sa att jag hade minsann byggt in ett filter för detta.
Ritningarna togs fram och jag jag skulle visa,
men upptäckte att någon hade raderat
ut denna logik?
Det framgick att ingen hade begripit vad den skulle vara till, 
och togs däför bort. Och enligt CPU chefskonstruktör
hade min lösning minsann inte fungerat i alla fall!
(och förmodligen hade han rätt).
Sektionschefen gav mig en avhyvling
dels för att jag inte hade beskrivit min konstruktion tillräckligt
och dels för att jag inte informerat
om var man kunde nå mig under semestern.

Tänk vilken härligt ostörd semester man kunde ha,
före mobiltelefonens tid!
#1 - - Luminosa:

Hahaha, jaa du, det var många stativ i bakfickan. Och ändå promenerar du så lätt ;)

Svar: Ja, ja, aj...kan nog vara tungsint ibland ändå ;).
Ivander